Flynneffekten

Hej!

Vad är Flynneffekten?

Svar:

Under en stor del av 1900-talet skedde en successiv ökning av befolkningens prestation på begåvningstest. Fenomenet har fått namn efter den första, att på ett systematiskt sätt analysera ökningen, statsvetaren James R. Flynn. För att förstå Flynneffekten behövs en viss förståelse för hur begåvningstest normeras. 

I våra vanligaste begåvningstest, som exempelvis Wechslerskalorna och Raven’s 2, används en standardiserad skala där 100 representerar medelvärdet i en population och standardavvikelsen sätts till 15. Vid varje ny standardisering och normering av ett test justeras skalan för att matcha den nya normgruppen. Eftersom populationen har kommit att klara allt fler uppgifter över tid har mittpunkten kommit att flytta uppåt i svårighetsgrad och således krävs det en högre prestation på ett nyare begåvningstest än på ett gammalt för att uppnå samma resultat. På motsvarande sätt ger en likartad prestation mellan två olika utgåvor av ett och samma begåvningstest normalt sett en lägre standardiserad poäng i den nyare utgåvan. I en av sina först publicerade artiklar om fenomenet analyserade Flynn data från 73 amerikanska studier gjorda från 1932 till 1978 och påvisade att den amerikanska populationens prestation under perioden hade ökat med 13,8 poäng, alltså nästan en hel standardavvikelse. Vidare studier och metaanalyser har sedan kommit att påvisa samma fenomen i många länder runt om i världen. På senare tid har studier publicerats som visar på att Flynneffekten inte längre är linjär. I de nordiska länderna och i Storbritannien tycks det under de senaste decennierna ha skett en stagnering av effekten och vissa studier pekar till och med på en tillbakagång på sina håll. 

Varför blir det såhär?

Det är svårt att uttala sig om en exakt orsak till fenomenet men teorierna är många. Ur ett evolutionärt perspektiv har förändringen gått blixtsnabbt och troligen ligger förklaringen i en kombination av olika faktorer i vår miljö.

Under 1900-talet förändrades levnadsförhållanden avsevärt för en stor del av befolkningen. Tillgången på mat ökade och såldes minskade risken för svält. Samtidigt blev sjukvården bättre och allt fler barn vaccinerades, vilket innebar att färre personer drogs med långvariga infektionssjukdomar. Det är troligt att det har varit gynnsamt för den kognitiva utvecklingen både på individ- och gruppnivå. Parallellt har allt fler fått tillgång till utbildning och såldes möjlighet att lära och utvecklas intellektuellt. Därtill utsätts den moderna människan för fler kognitiva stimuli och tvingas till logisk och spatial problemlösning i sin vardag i allt större utsträckning vilket skulle kunna gynna det kognitiva fungerandet.

Ytterligare en teori är att modern skolgång och teknik gör att vi utsätts för fler uppgifter av den typ som ingår i klassiska begåvningstest, men teorin har fått en del kritik på basis av att de påvisade inlärningseffekterna hos exempelvis Wechslerskalorna är nästintill obefintliga redan efter ett år. Varför Flynneffekten tycks ha avtagit i länder som Sverige, Norge och Storbritannien är ännu oklart men teorier som diskuteras är förändring i ekonomi, skolsystem och demografi.

Hur påverkar Flynneffekten kliniska test?

Normdata samlas in under en tidsperiod innan testet publiceras. Det gör att normerna är som ett “fotografi” av populationens förmåga vid ett givet tillfälle medan Flynneffekten är i ständig förändring. Därför är Flynneffekten en av flera faktorer som är viktiga att ta hänsyn till i sitt val av test. Risken för att normerna inte speglar populationen ökar i takt med att tiden går efter normering och publicering av ett test. Eftersom Flynneffekten inte tycks ske linjärt är det inte rekommenderat att klinker själva justerar sina testresultat i tolkning av test. Det säkraste sättet att undvika en allt för stor påverkan av Flynneffekten är istället att alltid välja att administrera den senaste utgåvan av ett test. Denna utgåva är den som bäst speglar den rådande populationen och som därmed kan ses som en motvikt mot Flynneffekten.