Testinstrument på olika språk

Pearsons produkter har anpassats för användning i flera länder och på flera språk. Det är därför möjligt att beställa andra språkversioner än svenska för att använda med barn som har begränsade kunskaper i svenska. En fördel med att administrera ett test på barnets modersmål är att testresultatets tillförlitlighet ökar när barnet förstår både det språkliga och kulturella innehållet i testet. Dock kan det vara utmanande (och i vissa fall omöjligt) för testledaren att sammanställa och tolka resultatet från en annan språkversion, speciellt om hen inte förstår språket i fråga.   

Även om Pearsons produktportfölj omfattar många språkversioner, så finns inte validerade testversioner för alla språk och kulturer. Om barnets modersmål är ett av de språk som inte finns tillgängliga, så kan en möjlig lösning vara att administrera testet med hjälp av en tolk. Det finns dock många utmaningar med att använda tolk. Till exempel innehåller många testuppgifter kulturellt betingade frågor och information, som riskerar att gå förlorade i en tolkningssituation. Det är också omöjligt för testledaren att veta med säkerhet att testuppgifterna har översatts på ett korrekt sätt. En annan utmaning är ett testen inte är normerade för administrering med tolk. För vissa test kan det även vara nödvändigt att ta hänsyn till föräldrarnas modersmål, eftersom bedömning av barn ofta innebär att informationen inhämtas via en tredjepartsrapportering.  

Utveckling av en ny språkversion av ett test innebär ofta ett omfattande standardiseringsarbete, där hela instrumentet måste tillpassas både språkligt och kulturellt. Detta arbete genomförs för att säkerställa att instrumentet mäter samma sak oavsett språkversion, uppvisar lika goda psykometriska egenskaper som originalspråksversionen och tar hänsyn till den ursprungliga teoretiska grunden för olika konstrukt och skalor. Pearsons skandinaviska testversioner är grundligt genomarbetade för att anpassas till skandinaviska förhållanden och för att uppnå tvärkulturell ekvivalens mellan svenska, norska och danska testresultat. Detta arbete har resulterat i gemensamma skandinaviska normer. Några exempel på testinstrument som har genomgått ett sådant standardiseringsarbete är BASC-3, Brown EF/A, CELF-4, Vineland-3 och WISC-V.  

En viktig del i standardiseringsarbetet är insamlingen av normdata, eftersom normer har stor betydelse för tolkning av testresultat och kliniska bedömningar. De flesta testinstrument är därför normerade och använder standardpoäng, som representerar barnets prestation i jämförelse med jämnåriga. Om det saknas ett normativt underlag som barnets resultat kan jämföras med finns risk för felaktiga slutsatser vid diagnosticering och kliniska utredningar.    

När svenska testversioner används med barn som har begränsade kunskaper i svenska språket kan testresultatens giltighet och tillförlitlighet ifrågasättas. Därför är det viktigt att testledaren har kunskap om riskerna och begränsningar i dessa testsituationer gällande användning av normer, tolkning av resultat och utmaningar med att använda tolk. I många fall kan ett icke-verbalt test, som Raven's 2 eller Wechsler Nonverbal Scale of Ability (WNV), vara ett bra alternativ, eftersom det huvudsakligen inte kräver några språkliga eller kulturella kunskaper. Vilket icke-verbalt test som passar bäst beror på förutsättningarna och vilken information man vill få fram. Med Raven’s 2 kan testledare snabbt bilda sig en uppfattning om individens kognitiva förmågor, medan WNV är ett test som möjliggör en mer djupgående analys av personens kognitiva färdigheter.